Avloppssystemets historia
Zzzzz…. Historia? Vem bryr sig! Du gör dina behov och trycker på knappen. Vart skiten tar vägen, är det verkligen relevant?
Men du! Aldrig har det varit så viktigt med hygien som just nu i pandemi-tider. Redan de gamla Romarna visste hur noga det var att ta hand om smutsigt vatten. Ändå är det fortfarande en femtedel av världens befolkning som fortfarande saknar en riktig toalett.

Latrin, smutsvatten och annat avlopp hade under århundraden släppts ut i t ex Mälaren utan någon som helst rening. Torrdass var absolut vanligast, både i hus och på offentliga platser. Torrdass hade ju inget anslutet avloppssystem så någon var ju tvungen att tömma dessa, oftast så kallade Pudrettkärringar. Ett riktigt skamligt och äckligt yrke som dessutom krävde en viss mängd alkoholintag för att dessa kärringar överhuvudtaget skulle stå ut.
Halv- eller helfulla damer med tunga latriner rumlade runt i stadsmiljö och det var inte ovanligt att de snubblade med tunnorna, varpå allt innehåll rann ut. I Aftonbladet kunde man 1853 läsa: ”…att dessa ofta i förvägen mindre nyktra personer under utförande av sitt åliggande bliva ännu rusigare och att man således får se dem med sin tunna ragla framåt gatorna…”.
1859 beslutades därför att ”Budare” skulle ta över tömningen av dassen i stadens regi. Denna yrkeskår bestod därefter mest av män.

Ville man bli av med något så hällde man sonika ut det på gatorna. Tänk dig stanken! I rännstenarna fanns både det ena och det andra, men ganska snart började man anlägga så kallade skvalbänkar. En sorts dike som ledde bort smutsen till närmaste vattendrag.
Ungefär samtidigt förstod man för första gången att det fanns en koppling mellan dålig hygien och sjukdomar som t ex kolera. Det var också då man grävde ner avloppsledningarna under jord. Tyvärr tänkte man inte så långt, utan ledde ut dem i närmsta vattendrag, vilket ledde till att många platser blev helt förorenade.
Även om ledningarna var grova så var systemet inte tillräckligt anpassat för mängden vatten, så när det kom stora regn eller vid snösmältning på våren, så svämmade systemet över. Något som fortfarande kan hända på vissa platser än idag.
På 1930-talet gjordes en utredning som kom att kallas ”avloppsbibeln” där man fann lösningen att separera dagvatten, dvs regn och smältvatten, från avloppsvatten. Ett så kallat duplikat system, två delat. Dagvattnet leddes fortsatt ut i närmsta vattendrag medan avlopp från industri och hushåll fick transporteras till reningsverket.
I dagsläget har Sverige ungefär 2000 kommunala reningsverk som årligen tar hand om 1,5 kubikkilometer vatten. Hälften av det kommer från hushåll. Bara i Stockholm är avloppsledningarna 300 mil totalt, i Sverige ca 9200 mil. Och tack vare dessa reningsverk, så kan vi idag njuta av rent vatten i våra sjöar och vattendrag!
Ps. Har ni problem med översvämningar i källaren eller andra problem med avloppet? Kontakta oss då för lite gratis rådgivning om hur ni bäst går vidare. Vi hjälper bostadsrättsföreningar och fastighetsägare till flerfamiljshus. För att få veta mer om när det är dags att renovera avloppet så kan du läsa här!
Författare: Anna Sahlback
Kategorier
- Om avlopp och relining (11)
- Ledningsnätets uppbyggnad (11)
- Avloppsledningar (11)
- Spillvatten (11)
- Avloppets uppbyggnad (11)
- Avloppsproblem (6)
- Underhåll och renovering av avlopp (10)
- Renovering av avlopp (10)
- Entreprenad (1)
- ABT-06 (1)
- Relining (9)
- Entreprenad (1)
- Renovering av avlopp (10)
- Avloppets uppbyggnad (11)
- Spillvatten (11)
- Avloppsledningar (11)
- Ledningsnätets uppbyggnad (11)
- Pris (2)
- Skitsnack (2)




