Relining eller stambyte?

Vid ett stambyte så byter man allt. Man sätter in helt nya avloppsrör, man totalrenoverar badrummen inklusive dess tätskikt, man byter golvbrunnar, tappvattenledningar osv.

Vid relining så renoverar man enbart avloppsledningarna och eventuellt utför brunnsbyte. Badrummen och dess tätskikt påverkas inte.

Här är den verkligt stora skillnaden metoderna emellan. Ett hus med ungefär 100 lägenheter tar ungefär 2 år att utföra stambyte på. Dels behöver mycket tid läggas på planering och dels tar själva genomförandet ungefär ett år.

Vid relining kan man jobba betydligt snabbare, motsvarande ca 3-5 månader, för samma storlek på hus. Vid relining innebär det också att de boende har tillgång till sitt avlopp hela tiden, bortsett från ungefär 1-2 veckor, då just deras stam renoveras. Vid relining planerar man ofta jobbet så att man inte arbetar med både köks- och badrumsstam samtidigt om det är möjligt. Då har de boende tillgång till vatten och avlopp under hela entreprenadtiden, t ex i kök eller i badrum.

Gemensamt för både stambyte och relining är att styrelsen i föreningen först beslutar vilken åtgärd som ska genomföras för att säkra upp husets livslängd. För att ta reda på det gör man en förundersökning. Medlemmarna ska därefter informeras grundligt så att dessa kan fatta ett stämmobeslut.

När beslutsprocessen och förundersökningen är färdig sker en upphandling. Detaljerad dokumentation med ritningar tas fram där entreprenörer lämnar anbud med beräknat pris och tidsåtgång. När anbudet utvärderats och jämförts så skrivs kontrakt med lämplig entreprenör. Härifrån och framåt informeras medlemmarna om utförande, tidplan, eventuella tillval osv, som medlemmarna kan göra.

Då entreprenaden och själva stambytet eller reliningen startar görs det stamvis. Det innebär att lägenheter på ena sidan av trapphuset renoveras sektionsvis, en eller två stammar i taget. Här hjälper en projekt- eller byggledare till att vara smörjmedel mellan beställare och entreprenör, så att entreprenaden löper smidigt för båda parter.  För stambyte tar det ca 6-8 veckor per stam. För relining tar det 1 dryg vecka per stam. Överlappande påbörjas nästa stam tills man avslutat alla stammar.

Ett stambyte innebär mycket störningar och buller för de boende och de kan ha svårt för att bo kvar i huset under tiden för stambytet. Både i dess ”egen” stam, men även på grund av buller i resten av huset. Vid relining störs de boende minimalt och kan bo kvar under hela processen, även om tillfälliga lösningar som toalett och dusch kan behövas under den eller de veckor som stammen är avstängd.

Hur långt är ett snöre? Ett stambyte är en stor process och priset hänger ihop med hur många stammar och antal badrum som finns i varje lägenhet. Ungefär 200.000 – 300.000 kr per lägenhet brukar vara ett riktvärde, beroende på vald utrustningsnivå och standard.

Man kan bli skrämd av det höga priset för ett stambyte, men utslaget på nyttjandetiden så blir inte årskostnaden så hög. Driftskostnaderna minskar efter kostnader för kall- och varmvatten, försäkringsskador och premier sjunker.

I ett hus som är ca 50 år har stammarna nått sin ungefärliga livslängd. Vattenskador och problem med avloppet brukar vara ett återkommande problem vid denna tid. Försäkringsbolagen brukar då också höja självrisken, men det är också vid denna tidpunkt som många medlemmar själva känner att det är dags att göra något åt dess badrum.

Det är poänglöst att lägga ut pengar på att renovera sitt badrum, som privatperson, om föreningen ändå tänkt att göra ett stambyte några år senare. Därför brukar frågan om stambyte poppa upp per automatik.

Ett traditionellt stambyte är förknippat med stor energiförbrukning och CO2e*-utsläpp. Först måste man riva för att komma åt stammar och därefter ska avfallet transporteras och deponeras.

Rivning av ytskikt, håltagning, kassering av rör, koppling, ventiler, isolering etc genererar enligt Boverket ca 1,4 ton avfall per stambytt lägenhet. Vid relining byggs nya foglösa rörsystem inuti befintliga rör vilket håller nyproduktion av rördelar och yt- och tätskikt till ett minimum.

En jämförande livscykelbedömning på LTH visade att strumpmetoden (relining) och andra icke-självbärande beläggningsmetoder har fördelar framför stambyte, under förutsättning att den tekniska livslängden är densamma. Strumpmetoden har fördelar i 14 av 18 kategorier och som jämförelse kan nämnas att relining med strumpmetoden resp stambyte ger resultaten 3,0 mot 6,8 kg CO2e* / m2.

*Utsläpp av växthusgaser.

Relining innebär mindre störningar för boende, kortare entreprenadtid, lägre totalkostnad och relining är dessutom mer miljövänligt än att utföra stambyte. En extra lämplig metod när det är svåråtkomliga utrymmen eller där ett byte inte är möjligt, t ex i skyddsrum eller under mark.

Relining med strumpmetoden är att föredra, då denna lösning innebär ett hermetiskt tillslutet system (utan skarvar och kopplingar!) som dessutom motsvarar helt nya rör i kvalitet och livslängd.

Då det finns fler problemområden än enbart avloppet, som t ex tätskikt i badrum eller problem med både kall- och varmvattenledningar bör man istället välja stambyte eftersom det blir mest ekonomiskt och fördelaktigt på sikt.

Synliga ledningar kan vara något billigare att byta till helt nya, istället för att utföra relining. Om inte annat så ser det betydligt snyggare ut med nya fräscha rör. Det är en stor anledning till att utbyte av synliga rör är att föredra,  men det kan ändå finnas tillfällen där relining är ett bättre alternativ. I miljöer då risk för nedsmutsning eller problematiska avbrott är överhängande, som t ex i livsmedelsbutiker eller i ett garage med mycket trafik, kan det vara en bra idé att istället utföra relining, trots att rören är synliga och lättåtkomliga.

Vid liggande ledningar under mark, t ex under hus där marken flyttat på sig och skapat bakfall i ledningen kan det vara problematiskt att använda sig av relining. Vid stora bakfall behöver man gräva fram ledningen och rätta till bakfallet. Mindre bakfall brukar sällan innebära problem, eftersom själva reliningen innebär att hastigheten på vattnet ökar. Risken för att skräp stannar vid bakfall blir därmed mindre.

Rör som glidit isär av samma anledning lagas lätt med relining, men strumpmetoden är ett måste då detta skapar ett eget bärande system.

Det går att utföra relining på rör som är 55 mm eller större, men inte alla entreprenörer klarar av detta lägsta-mått.  Relining är ett hantverk som utförs med precision och det ställer stora krav på rätt utförare och rätt materialval. Ett mer normalt lägsta-mått är 75 mm.

Anledningen till att det finns ett lägsta-dimensionsmått för relining är just för att man bygger ett nytt rör inuti det gamla. Röret blir till slut för litet för att avloppsvattnet ska kunna passera.

Det beror på ledningarnas skick. Om man vid genomgång av ledningarnas status upptäcker att de krackelerar fullständigt så är relining ej genomförbart. Det är här dock extremt ovanligt. Om ledningarna däremot spricker, vilket är betydligt vanligare, är relining med strumpmetoden ett utmärkt val.

Det finns också olika typer av relining som bör användas på olika sätt. Liggande ledningar under källargolv bör t ex aldrig sprutrelinas eftersom dessa är svåra att få helt torra och materialet fäster helt enkelt sämre. Sprutrelining bör också ses som en bra reservmetod, eller en slags livstidsförlängning i väntan på något större, t ex ett nära förestående stambyte, men metoden är klart klenare än strumpmetoden. Den är därför också billigare och går snabbare att utföra.

Om man renoverar rören med strumprelining, så får man ett hermetiskt tillslutet system helt jämförbart med nya rör. Man slipper dessutom skarvar och kopplingar eftersom dessa smälter samman.

Till och med i vissa fall, där ledningen är helt borta – uppäten av tid och slitage, går det att utföra relining. Ett exempel är vissa köksledningar som är ingjutna i golvet. Formen finns då kvar och det är lätt att utföra relining och skapa ett nytt rör inuti den befintliga formen, även om själva ledningen har vittrat bort.

Hur länge relining håller beror på vilken metod som används. Det finns också olika tillverkare och olika kvalitet men i stort används två olika metoder: Strumpmetoden och sprutmetoden.

Strumpmetoden utförs genom att man dränker en flexibel strumpa med antingen en epoxilösning eller bisfenolfri plast. Denna vränger man sedan in i de befintliga avloppsrören och då den härdat har ett helt nytt rör bildats. Förstärkningar i grenrör monteras och därefter har man ett mycket hållbart system, helt jämförbart med nya rör. Relining med strumpmetoden beräknas hålla i ca 50 år.

Sprutmetoden består av att man sprutar de befintliga rören med polyesterplats. Det här ställer stora krav på att materialet under är helt torrt och har en bra yta för att plasten ska fästa. Det är svårt att täcka in hål med sprutmetoden, varför man ibland punktlagar hål där sprutmetoden ska användas. Sprutmetoden bör ses som en reservmetod vid relining, då hållbarheten inte på något sätt kan mäta sig med relining med strumpa. Metoden är en billigare form av relining och är bra för kortare livstidsförlängningar – upp till 10 år, t ex i väntan på ett stambyte.

Det här är den absolut vanligaste frågan vi får. Vad kostar en bil? Ja, det beror ju på vilken modell och utrustningsnivå du väljer.

Generellt kan man säga att priset för relining beror dels vilken metod som används – strumpmetoden eller sprutmetoden och dels på husets förutsättningar: antal stammar, antal grenledningar, om brunnar ska plastas eller åtgärdas på annat sätt, antal schakt som behöver grävas osv.

Kostnaden varierar från ca 3.000 – 6.000 kr/m men skiljer sig åt beroende på om det är ett flerbostadshus med flera våningar eller t ex en radhuslänga där samlingsledningen under husen ska renoveras med relining.

Innan relining utförs så bör man göra en förundersökning för att ta reda på det faktiska behovet. Man kanske redan vet att en renovering med relining är nödvändig, men man förstår inte hur entreprenaden påverkar de boende, vilka kostnader det innebär eller om man ska renovera mer än själva avloppet samtidigt. Hur mycket öppningar som behöver göras i väggar eller golv eller om ledningarna under källargolvet också måste renoveras. Förundersökningen innebär svar på mängder av frågor som kommer att ge styrelsen i er förening möjlighet att fatta rätt beslut om kommande åtgärd.

Vi hjälper er med förundersökning och tar fram ett genomarbetat, bra underlag som är en nödvändig grund för att kunna göra en detaljerad upphandling. Ju fler förutsättningar vi kan redovisa på förhand – innan kontraktsskrivning, desto färre överraskningar tillkommer under entreprenaden, kostnader som då blir extra dyra eftersom de är oplanerade. Kort och gott, det lönar sig att börja med en förundersökning.

Kontakta oss för mer information, vi har fri rådgivning vid första mötet så passa på att ställa alla frågor ni har! Vi har digitala möten, t ex via Teams, men kommer också gärna ut på plats och besöker er.